Av Sveriges utsläpp av växthusgaser svarar vägtrafiken för 31 procent.  En stor andel av tunga lastbilar och över 90 procent av upphandlad kollektivtrafik med buss har minskat sina utsläpp av koldioxid nästan helt genom användning av skattebefriade rena biodrivmedel.

Om skattebefrielsen för rena biodrivmedel försvinner så leder detta till kraftigt ökade kostnader för fossilfri kollektivtrafik och fossilfri godstrafik på väg. Åkerier och kollektivtrafik som gått före riskerar av kostnadsskäl att gå tillbaka till fossil diesel. Det skulle vara en förödande signal för klimatomställningen.

Det finns ännu lite tid att få EU att fortsatt stötta de rena biodrivmedlen, men det kräver en kraftfull satsning på hög politisk nivå. Det går inte att passivt avvakta på hemmaplan och tro att EU lyssnar – det handlar om att bygga allianser med andra medlemsländer, att vara på plats i Bryssel och bygga goda kontakter med den nya kommissionen.

Sverige är känt för att sitta still i båten och övertolka EUs regelverk. När Sverige införde en skatt på egenkonsumerad solel reagerade marknaden negativt. Det hela sades vara EU:s fel, men det tog inte mer än ett telefonsamtal med EU-kommissionen för att förstå att Sverige misstolkat EUs direktiv. Skatten försvann.

Vi vill inte att biodrivmedlen ska bli offer för samma passivitet eller övertolkningar av EUs regelverk.

Frankrike har å andra sidan en vana att utmana EU, och ofta finna nya lösningar. Frankrike har valt att följa Energiskattedirektivets 16e stycke som tillåter ett land att sätta olika skattesatser på olika drivmedel. Skatten på rena biodrivmedel är alltså ingen nedsättning ev en bensin eller dieselskatt, utan en egen skatt. Precis som bensin och diesel är olika produkter med olika skatt. En annan skatt är inte statsstöd, menar fransmännen, och behöver därför inget godkännande. Belgien lär införa den franska modellen inom kort.

Om skattereduktionen försvinner drabbas den svenska kollektivtrafiken hårt, idag går busstrafiken till 90 procent på rena biodrivmedel och el. En skattehöjning leder till en prisökning på 4-6,5 kronor per liter biodrivmedel. Transportnäringen får mycket svårt att skicka vidare en så kraftig prisökning till kund, och för kollektivtrafikens del skulle det medföra ökade kostnader på minst en miljard.

Vi som arbetar med biodrivmedel, kollektivtrafik och godstransporter på väg har lyft frågan flera gånger med EU-kommissionen samt med företrädare från de ansvariga svenska departementen. Vi möts av en ökande förståelse för den svenska situationen i Bryssel, medan vi i Sverige möter en uppgiven attityd. Nu krävs en svensk kraftansträngning så att  för att kunna bibehålla skattereduktion för biodrivmedel.

Jakob Lagercrantz, vd 2030-sekretariatet
Svante Axelsson, vd Fossilfritt Sverige
Gustav Melin, vd Svebio
Rickard Gegö, vd Sveriges åkeriföretag
Helena Leufstadius, vd Svensk kollektivtrafik
Anna Grönlund, branschchef och vice vd Sveriges bussföretag
Tina Thorsell, samhällspolitisk chef Transportföretagen
Hanna Björk, hållbarhetschef Västtrafik
Iris Rehnström , miljö- och hållbarhetsansvarig Skånetrafiken
Johan Böhlin, strateg drivmedel och energi, trafikförvaltningen Region Stockholm
Thomas Tscherning, divisionschef för expressverksamheten, Bring
Fredrik Landegren, vd TRB
Christel Grip, Hållbarhetschef Widrikssons Åkeri AB
Henrik Brodin, program manager Fossilfritt Södra, Södra
Karin Varverud, grundare och delägare Energifabriken
Alarik Sandrup, näringspolitisk chef Lantmännen
Lars Lind, vd Adesso Bioproducts AB
Tomas Nilsson, vd Sekab
Andreas Teir, vd Neste Sverige

Sverige behöver sitta ned med likasinnade länder och finna gemensamma lösningar i dialog med EU. Annars riskerar vi att missa det svenska klimatmålet för transportsektorn.

Sverige har ett klimatmål som är tio gånger tuffare än EUs för transportsektorn. Genom att gå före får svenska industrin mer långsiktiga spelregler, och vi skapar arbetstillfällen i en spetsindustri där utvecklingen av världsledande biodrivmedel ligger i framkant. Och Sverige blir ett exempel på vad som är möjligt att åstadkomma genom samverkan och genom att ta klimatlarmen på allvar.

Publicerad i XXXX den XXXX

Länk: