artiklar – Sida 3

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

EU-kommissionen föreslår att EU:s statsstödsregler ska förlängas oförändrade i två år fram till 2022. Eftersom det finns ett par paragrafer i statsstödsreglerna som lägger hinder för rena och höginblandade grödbaserade biodrivmedel efter 2020 innebär det också ett stopp för försäljning av dessa drivmedel redan om något år.

Den svenska regeringen har försökt påverka beslutet, men misslyckats. Det kan ge ökade växthusgasutsläpp med omkring en miljon ton koldioxid om året i Sverige om den svenska marknaden för rena och högblandade biodrivmedel från grödor avvecklas. Berörda produkter är etanolbränslena E85, ED95, och biodiesel som B100 och HVO100. Framför allt kan det innebära stora svårigheter för offentligt upphandlad trafik med bussar och andra fordon, som i dag ofta går på biodrivmedel, liksom för en rad åkerier och deras kunder som ställt om till gröna transporter under de senaste åren.

Beslut byggt på felaktigheter

EU-beslutet i de nu gällande statsstödsreglerna bygger på ett felaktigt antagande om att tillverkning av biodrivmedel från åkergrödor som raps och spannmål konkurrerar med livsmedelsförsörjningen.

Den svenska regeringen har försökt påverka beslutet, men misslyckats. Det kan ge ökade växthusgasutsläpp med omkring en miljon ton koldioxid om året i Sverige.

Det råder ingen brist på livsmedel i världen. Inom EU har tvärtom jordbrukspolitiken de senaste trettio åren varit inriktad på att minska överskottsproduktion av mat. EU har under alla dessa år betalat Europas bönder för att odla mindre mat. Till följd av detta har tiotals miljoner hektar lagts i träda eller avvecklats. I Östeuropa finns ytterligare tiotals miljoner hektar övergiven eller dåligt utnyttjad åkermark, samtidigt som landsbygden avfolkas.

Produktion av biodrivmedel från åkergrödor sker med allt bättre teknik och klimatprestanda. Som biprodukt produceras stora volymer proteinfoder som ersätter importerad soja, och därmed minskar trycket på avskogning i Sydamerika.

För de närmaste två åren handlar det nu om att förhindra en avveckling i Sverige av fungerande, klimatvänliga biodrivmedel. För tiden 2022 – 2030 gäller det att få statsstödsregler som gör det möjligt att använda biodrivmedel från åkergrödor utan restriktioner av detta slag.

Frågan är viktig för att klara EU:s och Sveriges klimatomställning, och måste diskuteras i den pågående EU-valrörelsen. Vilka partier och kandidater är villiga att arbeta för att ompröva EU:s restriktiva politik för klimateffektiva biodrivmedel från jordbruket?

Gustav Melin, vd Svebio

Tomas Nilsson, vd Sekab

Lars Lind, vd Adesso BioProducts

Alarik Sandrup, näringspolitisk chef Lantmännen

Karin Varverud, ägare Energifabriken

Artikeln införd i GP i maj
https://www.gp.se/debatt/vilka-partier-står-upp-för-biodrivmedel-i-eu-valet-1.15201602

I min hemtrakt i Sörmland finns det flera gårdar där marken ligger ”för fäfot”, utan att det går några fyrfotafän och betar där. Gammaläng är en sådan gård. I byn Nordankärr finns ytterligare ett par sådana gårdar. Bilden visar hur det kan se ut. På ena sidan vägen, till höger på bilden, växer höstvetet grönt och friskt. På andra sidan vägen växer grått gräs. Det är en lågproduktiv vall, där gräset slås och balas och säljs som hästfoder.

På våren är den marken gul av maskrosor. Odlingsmarken är säkert lika bördig på den vänstra sidan av vägen som på den högra, men för markägaren räcker det att hålla marken öppen för att kunna få arealbidrag. Därför växer det bara dåligt gräs och ogräs på åkern till vänster.

Det finns flera hundra tusen hektar sådana här marker runtom i Sverige. Marker där Sveriges bönder skulle kunna odla oljeväxter till biodiesel eller spannmål till etanol. I bägge fallen skulle man som biprodukt få stora volymer proteinfoder som kan ersätta importerat soja- mjöl. Marken skulle också kunna användas för odling av snabbväxande salix eller poppel.

Odlingen skulle kunna ge stora volymer förnybara bränslen som kunde ersätta fossila bräns- len till stor klimatnytta. Det handlar om tiotals terawattimmar energi och miljontals ton undvikna koldioxidutsläpp.

Alla vet att denna potential finns. Ändå hindras de svenska bönderna och andra bön-
der i EU att bidra till klimatomställningen. Skälet är att spannmål och rapsolja kan ätas av människor eller djur och att vissa politiker fått för sig att sådan råvara inte får användas till annat än mat och foder. Att det inte finns någon efterfrågan på mer mat och foder i EU, utan snarare överproduktion, tar man inte hänsyn till. Istället för att odla outnyttjad mark med energigrödor låter man hellre marken ligga för fäfot och fortsätter köra på bensin och diesel.

Inget tyder på att denna misshushållning med resurser kommer att upphöra inom en nära framtid. I EU:s Grönagiv nämns biodrivmedel inte alls. Ett ganska märkligt förhållande att det gröna dokumentet över huvud taget inte nämner energi från de gröna näringarna.

I den Färdplan för fossilfri konkurrenskraft för lantbruksbranschen som presenterades 5 mars skriver man en hel del om möjligheten att producera energi på åkermark, men restrik- tionerna från EU nämns inte alls!

Vilka partier står upp för biodrivmedel i EU-valet?